Blå jeans

tydligen länge sen. Tydligen någon som snackade som snackade som snackade. Tydligen hänger ingen annan med. Tydligen lite sådär åt fanders.

Det är något visst med att deformera kroppen. Spruta in, fyll ut, suga ut, platta till. Förstora och förminska. Jag tänker på lustiga huset, spegelsalen.

I boken står om horan och madonnan. Svart och vitt. Jesus mamma eller en gammal slyna. Bara att välja o vraka.

I gråzonen sitter någon och fyller ut samtidigt som någon rakar av sig sina ögonbryn.

Vad betyder det? Raka av sig ögonbrynen är bisarrt. Är det sorg?

Det ser för jävla dumt ut i vilket fall. Nej, det ser obehagligt ut. Som att något saknas, men diffust.

Och något saknas ju verkligen. Gardinstången ovanpå den lilla kappan som är irisblååå.

Gud hjälpe mig jag måste tala med dig

Vi hörs och jag vill även se dig

Jag hoppas det blir av

i snö

SNÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖ

slut.

Jag tänker på vallmo.