Alltså det rummet! Vilket rum. Där var allt möjligt, livet på gatan utanför såg ljust och spännande ut, och grannarna var alltid glada (och endast iklädda trosor o tofflor). Jag längtar till det rummer ganska ofta. Min djupt i mitt lilla bröst bär jag alltid med mig just den vrån av världen. Med den randiga trasmattan. Rosen på gardinen. Och två sängar i olika nivåer. Och tusen väckarklockor med olika melodier. Fi fan, läppen darrar ta mig fan. Det rummet. Ditt och mitt. Alltid. Amen.
samtidsrummet, jag glömmer aldrig Vårt Rum
Pöss på'rej, gôbben! Vi tar nåra folkisar, så skall nog svärtan blekna. Öj, de lät jû nästan fint ju!
SvaraRaderaAlltså det rummet! Vilket rum. Där var allt möjligt, livet på gatan utanför såg ljust och spännande ut, och grannarna var alltid glada (och endast iklädda trosor o tofflor). Jag längtar till det rummer ganska ofta. Min djupt i mitt lilla bröst bär jag alltid med mig just den vrån av världen. Med den randiga trasmattan. Rosen på gardinen. Och två sängar i olika nivåer. Och tusen väckarklockor med olika melodier. Fi fan, läppen darrar ta mig fan.
SvaraRaderaDet rummet. Ditt och mitt. Alltid. Amen.