Kunst. Teil 1. Ich liebe dich

Låt ditt hjärta slå ett extra slag

Genesarets sjö. Så roligt att så många kunde komma på vernisage.

Döfödd kalv: Jag tänker. Jag tänker nu!
Roadkill: Hein..?
DF: Jag har en idé, j'ai une idée, j'ai une rêve, mon amie!
RK: Idel öra. Lyssnar andaktsfullt. Spotta!
DF: Jag tänker på Kjell Höglund.. Jag tänker vallmo och vernissage
RK: Blommor snittar vin? L'amour passion och knäckta revben?
DF: Du är med mig, bijounette. Jag tänker även dödaröda draperier, melon blandat med mascara..
Överhuvudtaget, kletigt smink känns sååååååå 2011-2012. En kaka som täcker hela anletet. En sörja med två små hål för ögonen. Där har vi något att jobba på.
RK: Idén kan spåra. Håll dig till saken äru gullig.
DF: OK. Vernissage. Steg 1. Konstvandring på Gammelgatan. Keramiker som snusar lössnus och olivtvål som luktar bajs. Konstvandringen fortgår. Kanske varannan? Allt får vara med, alla får plats.
RK: Om jag har en gammal bild på mig själv på bondbröllopp?
DF: STäll ut!! Det är konst!
RK: Jag tror jag förstår konceptet. Kvantitet à la place de qualité?
DF: Korrektomondo.

natten är ung och jag sitter illa

HAT HATA HATAAAAAA

Låt mig lägga mig ner under en sten och glömma allt.

DIALOGEN (på distans)

M: Jag är ute i samhället, åter igen utan byxor, men när jag kommer hem ska jag slänga mig på. Datorn!
Du är den absolut bästa, roligaste, klokaste och snyggaste människa jag vet!


K: Jag såg A och nu har jag blivit inspirerad! Jag är övertygad om att vi också kan skapa. han var så hängiven, är man det funkar allt, blod och skit, vi har så många bra idéer! Puss puss

HURRA!

Nu är det konstaterat! Efter en lång, intenstiv och blodig kamp kan vi lyfta på hatten (för oss själva) och konstatera att vi för andra året i rad är den mest lästa bloggen! Klang och jubel, segerdans och blottning. Kommentarer från redaktionen:
- Ja det känns underbart att vara så läst och älskad. Vi har ju alltid strävat efter att ha så många läsare som möjligt och ligga sjuuukt mjukt till lags. Det är vår grej! *Smek*.
Källa till dessa nya upplyftatnde nyheter är facktidningen för organiserade ironiker.

Och vi skiter på oss offentligt.

Framtiden som dröm

Här har jag allting jag behöver så det räcker och blir över

drömde om varma länder, tusen mjuka djur och hängmattan.
Fick ett avskalat fallfärdigt ruckel
men jag har allting jag behöver
volvon ölen sommaren

drömmer om döda djur och känner hur de andas, hur de rör sig
jag ser dem i ögonvrån och vi två blir stora starka oförstörbara
vi tror
vi är en egen religion
allt är fanatism
?

Att hitta hem.

Det här är Skövde:

Det här också:

Två sidor. Samma mynt.

HÄR BLIR INGA BARN GJORDA!

Vad gör jag?

Sitter på golvet i ett rum som inte längre känns som mitt. Det ser ut som om någon annan, mörk kraft, har flyttat in och hånfullt tumlat runt i alla mina tillhörigheter. Jag märker att jag tar det personligt. Det luktar grus och marken kryllar av ogästvänliga gråa bollar.

Jag sitter på mitt golv. Har precis ätit en skål med pasta-pesto. Lyssnar på Kenta Gustavsson. Imorse klippte jag mitt hår. Det blev snett och för gulligt. Men klippt är klippt. Någonstans måste man börja i sin operation uppfräschning.

Följetongen 1.

En dramatisk höstdag. Vind som viner i böljande hår.
Snabba steg över kullersten. Hastiga andetag.
Deformerad dialekt, förtryckt skånska.

Sköna hem

"Man är lycklig när man är ett bajsbarn"

Dagens Outfit. Någon annans sjal

Det tvåhundrade inlägget!

___________ Det ska firas. Med det finaste vi vet. Oss själva!

gamla rum i nya tider

samtidsrummet, jag glömmer aldrig Vårt Rum

dîner

Nötskal

Hej.

tom i bollen, yr i plymen
Jag behöver en dialog

Jag längtar till Holiday
you and me and freedom
Jag tror på dig, varje dag. Hela dagen.

Ljuset i din snöstorm
din för evigt, i evighet amen