DIALOG. Lördag eftermiddag

M: Hur var det igår kväll Kajan?
K: Vad menar du?
M: hade du kul?
K: ...nä
M: vad gjorde du?
K: jag var full, på ett disträ vis och hade kommunikationsproblem
M: vill du göra om?
K: ja, gör om gör rätt
M: ligger bara problemet i dina händer tror du?
K: ja, jag tror det
M: så, vad ska du göra ikväll?
K: ikväll ska jag dansa och vara full
M: ska du ha kul?
K: ja!
M: sen då?
K: sen ska jag rumla hem och ramla ner i sängen, och tryna ett tag
M: Du, vi har ju redan korkat upp vinet, hur känns det?
K: jävligt bra faktiskt! det bästa beslutet idag. Har du någon speciell förhoppning för kvällen?
M: jag vill vara glad, dansa
K: vill du hångla?
M: det tycket jag vore förträffligt, grädde på moussen känner jag
K: någon random människa, eller någon speciell?
M: en het jävel. kanske äntligen sätta tänderna i ”hemmavid”. Eller jag vet inte.
K: Ja det vore roligt! Det har gått för länge nu, det är dags.
M: du då?
K: jag vill mest ha roligt, kan inte tänka på figurer. jag skulle gärna prata med roliga typer, intervjua liksom. Gammelgatan kanske!
M: JA!
K: ”hej jag kommer från gammelgatan, och skulle vilja ställa några frågor till dig, har du tid en minut?”
M: så himla bra, ska vi jobba lite ikväll alltså!
K: Vi gör det! fest på jobbet det blir väl bra?
M: det skulle nog kunna bli vår kväll liksom, att det är det
K: oftast blir det bäst så, dörrar som kan öppnas
M: jag känner lite tema-kväll
K: jag vill lite gå in i roll, inte i roll kanske, men gå in i reportern
M: vi tillåter oss det tycker jag, det får bli hur det bli
K: vi stänger inga dörrar
M: Debasar mai?
K: ja.” Everybody gets lonely sometimes”. Det är ett jättebra namn.
M: vi tar en revansch på något ikväll.
Kajan får sms.
M: vad var det?
K: de gör reklam för fars dag, det är ju imorgon. Jag är förresten jätteglad att vår vän Elin ska med ut ikväll. Henne kan man röja med.
M: Jag med. Man kanske kan sammanfatta det som att vi ska inte låta oss störas ikväll.
Lite senare
K: jag tycker egentligen inte man ska censurera sig för någon annans skull, när den egentligen inte har någon rätt att bli sårad. Det är ett ställningstagande
M: tack, jag behöver faktiskt det stödet. Jag vill ju vara ärlig
K: jag tycker vi har fått till det väldigt bra här nu
M: jag med
K: gud vad vinet känns som saft, det känns nästan till och med lite nyttigt, lite som hälsodryck
M: kör vi gröt till middag?
K: ja, och banan. Och vin.
Kajans mobil ringer.
K: det var bokhandeln, min franskabok har kommit. Han är så gullig, han heter Bromå typ, och pratar så gulligt. Kajan härmar honom.
K: nu raderar jag alla sms jag fått av dig, jag börjar på en ny sida frugan
M: en nystart. Vi börjar om igen, vi glömmer allt, där ute är det så kallt.
K: ja! Men du, det är ju mycket nu alltså. Jag är kluven som människa
M: mmm
K: lite som Marika Lagerqkrantz
M: Exakt så faktiskt.
M: Du, jag skrev ju förresten en lite, vad kan vi kalla det, tokigt sms häromdagen. Vad tycker vi om det så här i efterhand?
K: Men det är väl jävligt bra?! Det är väl det bästa du har gjort? I er relation så är det ditt bästa bidrag
M: tack. Får jag fortsätta skratta åt det om jag behöver
K: det kan man skratta åt länge.
M: Åh, Nordpolen! Runt juletid i fjol var jag alldeles förälskad i just den här låten, jag kunde lyssna på den konstant. Jag minns speciellt en tågresa, då lyssnade jag på den här från Östersund till Malmö i princip. Och så minns jag att jag tyckte att jag hade världens skönaste jacka på mig då, mitt duntäcke du vet. Jag kände mig som i film under hela tågresan, det var fint. Som att jag var nära gråten hela tiden, men det fanns kapacitet i livet, mycket jävlar anamma liksom
K: ja den är jävligt bra. Du, jag fick svindel nu, fast liksom tvärtom, det kändes som jag lyftes upp.
M: Du måste äta tror jag. Och jag har druckit upp vinet nu
K: Jag fyller på! herre min ge... Ja, jag måste äta
M: vi säger så
K: vi säger så